Idag var det en stor dag. Jag skulle börja mitt nya liv. Jag skulle ta tag i mig själv och börja äta nyttigare, sluta ta bussen till skolan, laga min cykel, börja träna och vara allmänt sund.

Denna högtidliga, och viktiga händelse, hade jag däremot inte marknadsfört särskilt väl. Och tur är kanske det. Den enda som visste om mina planer var Snyggingen, och han betvivlade att jag skulle lyckas.

Hur blev då resultatet? Började dagen med att försova mig, så jag var tvungen att ta bussen till skolan iaf så jag skulle hinna i tid. Men sen gick det bra, jag drack bara två koppar kaffe innan lunch och åt dessutom ett äpple (köpte två, och kom nu på att det andra ligger nertryckt i min väska..). Jag var dessutom sjukt effektiv då jag läste 29 sidor vetenskaplig artikel på en och en halv timme. Därefter lunch, då jag igen var nyttig och intog en grekisk sallad. Därefter föreläsning, som var ett sömnpiller. Sen så promenerade jag ner mot stan, glad i hågen och med raska steg. Tog en tur förbi cykelverkstaden och kollade när de ville ta hand om min cykel (trodde ni verkligen att jag skulle laga den själv?). So far so good. Sen kom jag hem..

Därefter har det gått sämre. Jag har ängnat min kväll åt TV-tittande samt allmänt slappt beteende. Den största ansträningen var att gå ut till hissen och ta en tur ner i tvättstugan för att boka tvättid. Nu är jag rastlös som en skitnödig hund och har väldigt mycket spring i benen. Sen har jag inte heller ringt och kollat med min far om han kan ta med cykeln imorgon, så den kan få sin välförtjänta service. 

Slutresultatet efter dag ett är alltså knappt godkänt. Skärpning!

Sen borde jag kanske också försöka träffa medlemmar ur min familj oftare. Har inte träffat någon av dem sen jag kom ham från Norge (förutom några minuter med far och mor, men det räknas knappt)

 

Farsan

16 september 2008 17:02

Yes, du borde träffa medlemmarna ur familjen oftare tycker vi, kanske i helgen när vi för ovanlighetens skull är anträffbara? Nu finns ju i alla fall bloggen så man vet lite av vad som händer. Cykeln kan jag nog ta med i morgon om du vill.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag måste faktiskt säga att jag tycker lite synd om er som följer den här bloggen med en förhoppning att få läsa något läsvärt (om det nu finns någon som läser den av den anledningen). Ska jag vara ärlig är väl det senaste läsvärda inlägget producera...

Efter jobbet i måndags gick jag inte som vanligt direkt till T-centralen för tunnelbanan hem utan tog istället riktning mot nedre delen av Kungsgatan. Detta då jag tänkte hämta ut min vid det här laget beryktade mobiltelefon som låg i säkra händer på...

Tro det eller ej, men min mobil (även kallad mobilhelvetet) har återuppstått från de döda. Senast ni hörde något om honom hade jag ju allvarliga funderingar på att låta honom vandra vidare för gott. Men efter ett par goda nätters sömn, samt lokaliser...

Egentligen borde ju herr Måns vunnit igår. Denna åsikt är absolut inte färgad av någon yttre eller inre omständighet. Utan bara utifrån att den låter rockar fett! Men svenska folket höll inte med..   Sen så höll ju inte mitt tips om EMD heller, men d...

Hej mina vänner!   Ja, nu var det ju ett tag sedan jag ärade er med ett inlägg. Som vanligt har jag ingen bra förklaring, så vi skippar det helt. Sen sist har jag iaf hunnit med en sväng till Göteborg, badat extrem bastu samt besökt Vasamuseet med Lö...