Då var vi äntligen igång med vårat experiment. Känns väldigt skönt. Har varit en liten tyngd på mina axlar en tid. Nu kanske ni undrar vad flundran jag snackar om. Det gör ni helt rätt i att undra. Det är inget jag har berättat för er, och jag vet inte om ni egentligen bryr er heller. Men jag kan säga så här, jag skriver just nu en C-uppsats och vi gör ett experiment. Gott nog, meddelar senare om vi får något intressant resultat för eftervärlden. Själv betvivlar jag det, men man vet ju aldrig..

Nåväl, måste också lägga in en liten rättelse här. Min storebrors flickvän, det är alltså brandmannen jag pratar om, skulle visst inte komma till Umeå i helgen. Där ber jag om ursäkt för missförståndet, det var jag som inte riktigt lyssnade när jag pratade med min far igår. Jag antog helt sonika att det var hon som skulle komma, och lyssnade inte på namnet.. Så ni som ville träffa henne får vänta ett tag till. Hon ska komma till stan nån gång, men inget datum är bestämt än. Jag håller er uppdaterade så fort jag vet något mer. Kanske också ska berätta vem det är som kommer?! Okej, då gör jag det. Det är hans svenskamerikanske kusin. Och betänk här, det är alltså hans kusin. Inte min. Mina släktrelationer är väldigt komplexa som sagt var... I gårdagens inlägg alltså

Och väl inne på kusinspåret, min 13 åriga kusin Ellen ligger på ungefär samma nivå som min lillasyster, som är lika gammal, i antal skickade SMS på en månad.. Som ni kanske kommer ihåg så har min lillasyster skickat 3000 SMS på 13 dagar en gång. Var är dagens ungdom egentligen på väg.. Och betänk här, det är inte min lillasysters kusin. Bara min, samt två av mina bröders. Invecklad släkthistoria var det ja..

Har jag föresten sagt att kollektivet Spårkgränd 5 bjuder in till fest på lördag? Tror inte det, men nu är det sagt. Du är välkommen (gäller inte föräldrar). Då blir det kalas kan jag lova..