När jag igår släntrade in på gårdsplanen på Språkgränd såg jag ungefär 20 meter ifrån mig en häst. En liten gullig ponny som spatserade gatan fram tillsammans. "Det var väl trevligt" tänkte jag. Då hörde jag plötsligt ett högt gnäggande. Jag tittade till höger ut mot gräsmattan mitt på gårdsplanen. Där stod också en häst. Men inte en liten gullig häst. Näe, storleksmässigt låg denna häst närmare en elefant än den lilla ponnyn. Denna häst skulle utan tvekan kunna äta upp mig utan att ens tugga.. Den var med andra ord gigantisk.

Snabbt skyndade jag upp i lägenheten. Anfådd efter den jobbiga språngmarschen uppför de tre trapporna tog jag mig in på mitt rum och letade upp min kamera. Sen smög jag ut i köket och tittade ut genom köksfönstret. Den gigantiska hästen var kvar. Jag öppnade försiktigt fönstret och med darrande händer lät jag kameran smaka på den kalla vårluften. Jag känppte några kort. Dom blev rätt dåliga, jag var nog för skärrad efter dena upplevelse. Här ovan ser ni det bästa resultatet.. Det är alltså normalstora människor som står bredvid hästen.. Men trots den mindre imponerande fotgrafinsatsen så tycker jag man kan se hur jävla stor hästen var.

Vad den däremot gjorde på vår gårdsplan är oklart. Den fick traska omkring medan tre personer filmade den och tog kort (exklusive mig). Den såg ut att trivas. Jag vågade inte gå ut fråga vad det var frågan om..

Sen har jag tappat bort mina fotbollsskor. Jag kommer ihåg att jag la undan dom på ett smart ställe innan festen i lördags. Nu har jag inte en aning om var det smarta stället är.

Och Smutshunden, tack för hjälpen

Och Emma, rackarns.. Det måste ha brustit nånstans där..

 

Joel

14 maj 2008 12:59

Det var en shirehäst Linus. Dom brukar räknas som världens största hästar, och kan ha en mankhöjd över 2 meter (världsrekordet är 2.19) Dom härstammar från den medeltida engelska stridshästen och från tyska Frieserhästar, och användes förr till att dra pråmar i dom engelska kanalerna. Nu används dom mest till jordbruk, som Ardenner och Nordsvensk här i Sverige, men även till dressyr. Och så vitt jag vet finns det bara ett fåtal uppfödare av Shirehästar i Sverige, varav den närmast oss är i Luleå. men jag kan såklart ha fel. Men nu vet du.

 

Farsan

14 maj 2008 23:09

Borde inte rubriken varit "En hest som hette duga"?

 

Emma

15 maj 2008 01:32

Jäkla Joel att sno mina lines.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag måste faktiskt säga att jag tycker lite synd om er som följer den här bloggen med en förhoppning att få läsa något läsvärt (om det nu finns någon som läser den av den anledningen). Ska jag vara ärlig är väl det senaste läsvärda inlägget producera...

Efter jobbet i måndags gick jag inte som vanligt direkt till T-centralen för tunnelbanan hem utan tog istället riktning mot nedre delen av Kungsgatan. Detta då jag tänkte hämta ut min vid det här laget beryktade mobiltelefon som låg i säkra händer på...

Tro det eller ej, men min mobil (även kallad mobilhelvetet) har återuppstått från de döda. Senast ni hörde något om honom hade jag ju allvarliga funderingar på att låta honom vandra vidare för gott. Men efter ett par goda nätters sömn, samt lokaliser...

Egentligen borde ju herr Måns vunnit igår. Denna åsikt är absolut inte färgad av någon yttre eller inre omständighet. Utan bara utifrån att den låter rockar fett! Men svenska folket höll inte med..   Sen så höll ju inte mitt tips om EMD heller, men d...

Hej mina vänner!   Ja, nu var det ju ett tag sedan jag ärade er med ett inlägg. Som vanligt har jag ingen bra förklaring, så vi skippar det helt. Sen sist har jag iaf hunnit med en sväng till Göteborg, badat extrem bastu samt besökt Vasamuseet med Lö...