Jepp, nu är jag hemma igen. Jag överlevde utflykten till de lite sydligare bredgraderna. Glada och trevliga möten tillsammans med en dos alkohol gjorde det till en väldigt trevlig liten tripp. Diket symboliserar nog rätt bra hur trevligt det var på ovanstående bild.

Väl här hemma kom jag till insikt att det här med att gå två nätbaserade kurser på distans gör att jag får väldigt mycket tid över.. Efter en förmiddag då jag höll på äta upp mig själv av tristess drog jag till skolan för att kanske göra någon nytta. Det gjorde jag inte, men det kändes iaf bättre..

Jag har ju tidigare avhandlat Kung Jens. eskapader på innebandyplanen. Dom har nu tagit en oväntad vändning. Efter premiäromgångens totala fiasko har vi på något sätt lyckats ta tag oss i nack- och rygghåret, med viss hjälp av träning, och skärpt till oss rejält. Och idag kom första skalpen. Vi vann vår första match, och det var inte mot någon mindre än de nuvarande serieledarna. 3-2 skrevs slutresultatet till, efter att ha legat under med 2-1 med fem minuter kvar. Livet är då bra sjukt ibland.

Men ni kan vara lugna. Jag var inte bäst på plan. Och jag gjorde inte mål. Så världen är inte helt upp och ner.

Sen tycker jag det är konstigt att det trådlösa nätverket knappt funkar när jag ligger i min säng, men när datorn står på skrivbordet ca. en armlängd bort funkar det utmärkt (nåja, det kanske var att ta i. Men det funkar iaf åtta gånger av tio). Ett litet konstigt beteende från mitt nya Äpple, det måste jag säga.